av sorgsen72

Vitvargen
lör, 2026-05-09 - 10:13

@sorgsen72, jag har tyvärr en liknande erfarenhet. Jag ville göra ett rutintest (PSA) helt frivilligt, detta ska man göra regelbundet när man är över 55 eller vad det är och jag har nära anhöriga som drabbats av cancer så det var hög tid som 60-plussare. Så var det dags att träffa läkaren när provsvaren var klara för ev undersökning. Jag upptäckte snabbt att läkaren blandat ihop mitt provresultat med någon annans, läkaren gick iväg och pillade med något i ett annat rum och kom tillbaks efter 10 minuter. Inte ett ord om sammanblandningen.

Nu var det rätt resultat som diskuterades, som jag redan sett på 1177. Därefter började läkaren fråga om alkoholvanor med anledning av ett levervärde som låg litet högt (jag hade redan sett detta också, och även på tester som gjorts för flera år sedan). Jag sa som det var att jag dricker vin litet för ofta men att jag är på gång att trappa ner, hade inga problem med alkohol alls bara att det kanske var litet mycket senaste tiden. Sedan kom världens föreläsning i minst 10 minuter, han pratade om Antabus och jag trodde han skojade. Han övertalade mig till att det skulle göras uppföljande prov om en månad och att läkaren skulle ha "motiverande samtal" med mig. Visst, tänkte jag vid tillfället det kanske kan vara bra?

Döm om min förvåning när jag sedan läser vad läkaren skrivit i min journal: att jag "egentligen inte sökte för PSA utan för alkoholproblem", och att diagnosen var alkoholberoende. Detta efter synnerligen allvarlig sammanblandning av provsvar som det givetvis inte stod något om och som förmodligen inte upptäckts om jag inte haft ögonen med mig. Förutom lögnen om skälet jag kontaktade dem för provtagning "in the first place" så kan man heller inte ställa denna allvarliga diagnos på så lösa boliner, jag uppfyller inte tillräckligt många kriterier helt enkelt om man objektivt går på vad jag berättade.

Jag tappade precis allt förtroende för inte bara denna läkare utan för denna VC som helhet, och jag beslutade mig för att avbryta all kontakt med dem därefter. Jag avbokade tiden, fick en ny längre fram efter semestern, avbokade igen, sedan slutade dom kontakta mig. Var orolig att de skulle ställa till bekymmer för mig eftersom jag inte "tar emot erbjuden behandling" som det kan heta, men inget hände.

Det gick ett år och en sommar och sedan slutade jag dricka på eget initiativ eftersom jag tyckte det var dags, signade upp mig här och resten är historia. Det jag egentligen borde gjort för allas bästa är att anmäla läkaren för tjänstefel men jag kände att jag hade för litet av konkreta bevis och ord skulle stå mot ord, jag tänkte inte på att jag borde spelat in samtalet vi hade. Så detta är mitt råd till alla som kontaktar vården, diskuteras det alkohol så spela in allt noga, kontrollera att det är ditt provsvar som diskuteras och ingen annans. Man kan spela in samtal dolt om man vill, det är inget olagligt. Ibland kan det vara symboliskt bra att fråga innan så att folk skärper sig litet. Säger de nej till att spela in så spelar man in ändå, att använda vid behov.

Jag har tvekat länge om jag borde skriva om detta eller inte här på forumet. Dels lämnar jag så mycket detaljer så att den som har tillgång till mina journaluppgifter vet vem jag är och skulle kunna ställa till problem för mig även nu, långt efter händelsen för ett par år sedan. Dels kan jag bidra till en osäkerhet för folk som verkligen behöver kontakta vården och få hjälp med sina alkoholproblem, jag hoppas verkligen att så inte är fallet för vården kan vara mycket bra och man ska inte generalisera från enstaka ruttna äpplen.

Den stora vinsten med att berätta sanningen är att visa på mycket allvarliga missförhållanden som riskerar förtroende och patientsäkerhet - man är inte så kaxig om man känner att man är i klorna på en läkare med all den auktoritet som dessa har per automatik. Jag antar därför att det finns en underrapportering här. Moderatorer får ta bort detta inlägg om ni gör en annan bedömning, självklart.

sorgsen72
lör, 2026-05-09 - 14:32

@Vitvargen Tack, för att du delade med dig! Jag har bestämt mig för att kontakta läkaren och berätta hur jag upplevde det och få klarhet i hans bedömning. Självklart ska man söka vård när man anser att man behöver det men då behöver läkaren möta patienten där den är och ha en dialog om hur man går vidare tycker jag.