TemporaryPurposa

@Vitvargen du har rätt i mycket! Bl a detta att suget efter alkoholen har klingat av, det har det verkligen! Kanske naltrexonen hjälper till här, men jag tror jag har mycket att tacka allt reflekterande och analyserande och grävande i mig själv. Och mycket av det har ju varit med hjälp av er här på forumet 🙏

Även bilden av det idealiserade läget verkar liksom vittra sönder i kanterna. Det ser liksom inte lika fint ut längre när jag tittar på det?

Däremot måste jag ärligt säga att jag än så länge inte riktigt fått starka känslor till övriga källor till glädje. Visst har jag övriga källor till glädje, men det hade jag ju samtidigt som jag drack förut också. Än så länge har det inte blivit så tydligt för mig vad som ersätter just glädjen av alkoholen.

Det behöver jag hitta, skaffa mig. Få tankebanor att köras många gånger i nya hjulspår tills det blir just inkörda spår till något annat än till alkoholen.

Idag är dag 8 avklarad! Har gått relativt enkelt den här gången. Men jag har än så länge varit nere, inte glad, sedan mitt återfall. Och jag känner att jag är bättre på att vara på min vakt att inte dricka för att bedöva o trycka ner jobbiga känslor. Jag vill lära mig att känna dem och hantera de jobbiga känslorna istället. Det har varit riktigt jobbigt, men jag har känt mycket känslor senaste dagarna...

Det är nog farligare för mig när jag är glad o har ansträngt mig o presterat på många områden o vill belöna mig, unna mig. Det är riktigt farligt. Det är ingen fara just nu alltså men det kan ju vända... O då vill jag vara så förberedd som jag kan vara.

Och ett steg är som sagt att vara aktiv här, tänka, skriva, läsa, he feedback..

Vi kämpar tillsammans!!!

Lite tråkigt, men verkar som några av mina senaste kommentarer här inte har sparats...

vår2022

@TemporaryPurposa Bra jobbat med 8 dagar!💪. Det som lätt sker när man tar återfall efter återfall är att det liksom tär på och tar allt mer energi att starta om på nytt igen. Man tappar lätt motivationen till en ny start. Så att du känner dig nere är inte så konstigt. Det kan bara ta lite mer tid innan det lättar i sinnet. Sen kommer känslorna lättare upp på ytan som nykter och att de gör det handlar om att de behöver tas om hand, hanteras för att det ska kännas bättre. Bara att synliggöra dem lättar på trycket. När de trycks ned så lagras de bara på hög, men får ingen hantering.

Du skriver ”Däremot måste jag ärligt säga att jag än så länge inte riktigt fått starka känslor till övriga källor till glädje. Visst har jag övriga källor till glädje, men det hade jag ju samtidigt som jag drack förut också. Än så länge har det inte blivit så tydligt för mig vad som ersätter just glädjen av alkoholen.”

Det tar sin tid för att återhämta sig i hjärnan och få balans i systemet. Rekommendationen är att vara nykter i minst 3 månader just för återskapandet av balansen. Så klart är allt individuellt men balansen i hjärnan är viktig, det ger oss balans i våra tankar och känslor. Jag har även fått definiera om vad glädje är för mig. Den känns annorlunda som nykter. Det handlar mer om det lilla i det stora, om det vardagliga, om tacksamhet och en känsla av lugn och frihet inom mig.

Så här skriver Anders Hansen om lycka som jag tagit till mig:

”Lyckan är en långsiktig upplevelse av mening. Om du håller med om den definitionen och vill bli lyckligare är det viktigaste att ignorera lyckan, säger han. Ju mindre vi bryr oss om den, desto större chans att bli lycklig. Lycka ska inte ses som ett självständigt mål, utan i ett sammanhang. Lycka uppstår när vi förstår vad som är viktigt i livet och handlar därefter. När vi blir en del av något som vi upplever som meningsfullt för både oss själva och andra.”

Bra jobbat och önskar dig en fin valborg!🔥❤️

Vitvargen

@TemporaryPurposa, det tar några veckor innan "volymknappen" i belöningsloopen skruvats ned till normala nivåer så att du fullt ut återfår känslor av nöjdhet och lugn av tex träning, rogivande upplevelser, sådant som ger dopamin och andra "må bra"-substanser.

Du har lyckats väldigt bra med att träna den vilja och beslutsamhet som krävs, i flera omgångar har du visat stor styrka. För varje dag du står emot suget så blir "alkosnubben" svagare, du får mer makt och känsla av kontroll, andra källor till nöjdhet och lugn får en chans att komma fram.

Molnet skrev en hel lista på saker man kan göra och stoppa i sig i ett inlägg igår i tråden "när ångesten och besattheten leder dig till återfall", allt för att maximera dopaminproduktion (och även produktion & omsättning av endocannabinoider, det är i stort sett samma prylar det handlar om plus att mörk choklad är bra också). Klart värt att testa.

Du fixar detta!

TemporaryPurposa

Idag är det 17 dagar utan att dricka för mycket/mer än vad jag bestämt. Det är det mesta på länge!
Jag har enbart druckit lite vin i sociala sammanhang och det har känts ok. Även om jag upplever att jag tänker väldigt mycket på alkohol i de sammanhang som det finns alkohol. Det är inte som att jag bara tar ett glas och är nöjd, utan det är ju väldigt mycket tankar på alkoholen, att jag enbart ska ta ett glas, hur mycket har andra druckit, hur mycket skulle jag druckit förut osv.

Men det är jätteskönt, för det har ibland gått dagarna där jag knappt tänkt på alkohol alls! Det är JÄTTESTORT för mig!
Jag har mått ganska mycket neråt, deppigt, mestadels av två veckor, och bara senaste dagarna har jag mått lite bättre och känt mig lite mer uppåt.

Idag tog jag blodprov och får se vad det visar, det bör ju absolut vara ett bättre värde än förra gången när det var dagen efter att jag haft ett återfall

Det är så mycket som händer inom mig just nu, och detta med att inte dricka för mycket är bara en sak. Det är väldigt mycket känslomässiga saker som händer inom mig. Och det känns som att det här med alkoholen har bara fått mig att dämpa sådana saker förut. Så det är ju jättebra att jag inte gör det längre...

Men det är också väldigt tröttsamt med alla de här känslorna. Det skulle va nice med en paus från allt känslomässigt och bara leva vanligt liv ett tag.
Men! Jag vill lära mig att ta hand om detta, utan alkoholens hjälp. jag är redo att ha det jobbigt ett tag framöver...

Jag har inte varit så aktiv här som jag velat. Men. Det har gått bra, och jag kämpar på! Vill verkligen vara försiktig nu när jag börjar må liiite bättre, så jag inte "belönar" mig och vill relaxa på fel sätt...

TemporaryPurposa

@Vitvargen Tack! Tack för din hjälp med att analysera mina tankar, tack för din hjälp att komma med tips, tack för att du t.o.m. bryr dig så mkt att du minns saker om just lilla mig, som "alkoholsnubben" 🥹
Det känns ❤️

Ja, du har rätt. Jag behöver vara mentalt inställd på att min kropp inte fungerar optimalt kemiskt sett ännu. Jag behöver ha tålamod och finna styrka och hopp i att det kommer att bli bättre, jag kommer få bättre glädje och dopamin av andra saker än alkohol LÄNGRE fram. Det känns lite grått just nu om jag ska vara ärlig. Och det är ok. Det kommer bli bättre.

Tack för ditt stöd!

TemporaryPurposa

@vår2022 så sant! Jag har verkligen kännt mig helt sluuuuut många gånger när jag druckit för mycket. Speciellt när det blivit oftare och oftare. Nästan som att jag känner att "går det ens att sluta? Det börjar ju om hela tiden..."

Stackars min kropp. Och stackars min självkänsla. Nu börjar det faktiskt kännas lite bättre med båda de delarna!
Är stolt över mig själv att jag lyckats hålla mig borta från mina gamla vanor och det känns i både kropp o självkänsla!

Det här med nedtryckta känslor= I feel it! De börja blomma upp till ytan och det är riiiiiktigt jobbigt och tar så mycket energi. Men det måste det få göra. Jag vill inte fortsätta trycka ner, bedöva.

Tack för citatet från Anders Hansen! Jag försöker att vara mer i nuet, inte försöka vara i förr eller oroa mig för framtiden för mycket, utan försöka finna mig i nuet. Ibland försöker jag njuta av nuet, men allt som oftast handlar det om att acceptera och uppleva nuet som det är.

Jag har ju valt att dricka lite i sociala sammanhang, inte vara helt nykter, och det kan vara så att det inte är ett bra beslut, det kan vara att det är ett ok beslut. Det går jag se över tid. Än så länge har det gått ok, men det betyder ju inte att det alltid går ok, jag försöker vara på min vakt!

vår2022

@TemporaryPurposa Bra att du ändå fått ned konsumtionen! Att det är mycket ”jojo” i känslor och tankar tänker jag påverkas en hel del av att du dricker lite då och då. Alkoholsnubben hålls liksom vid liv i hjärnan och han får sin alkoholnäring. Du beskriver också att du tänker väldigt mycket på alkohol i de sammanhang som det finns alkohol, räknar och funderar. Suget i hjärnan stängs liksom inte helt av. När jag, innan jag slutade helt, försökte dricka mindre blev det plågsammare tyckte jag. Tankarna var helt fokuserade på alkohol, mängden, farten, när, var och hur. Det slutade också alltid med ökad konsumtion tills slut.

Jag tycker i alla fall att du gör ett bra arbete och man ska följa sin egna väg. En annan sak som blivit klar för mig är att livet är tufft på olika sätt. Det liksom ingår och är en del av livet. Vi har en romantiserad bild av att livet ska vara enkelt och glatt, liksom att alkohol ger livet en guldkant. Som Anders Hansen säger, så tänker vi för mycket på det, på lycka, och den romantiserade bilden är ett ”påhitt”. Att man istället fokuserar på att ”lösa” en bit/sak i taget för att få ett bättre välmående/liv. Alltså reflektera inåt på vad som är viktigt för en i livet, vilka värden som är viktiga och att försöka gå mot det. Att inte fastna i hur jobbigt allt är utan istället fundera på vad som behöver göras för att ta steg ur det jobbiga. En acceptans för att det kan vara jobbigt och att det ingår i livet, men att man kan ta steg ur det mot bättre välmående och meningsfullhet.

Jag tänker ibland på hur det var förr. I ett jordbrukssamhälle, man plogade, sådde, skötte om och skördade sin mat. Det var fullt upp med att få mat på bordet, samla inför vintern och kläder på kroppen. Det fanns en meningsfullhet i det och man tänkte nog inte så mycket på sin egna lycka, den fanns där en då i en annan form än den som vi eftersträvar i vårt samhälle. Så det handlar nog om att finna ett sammanhang och meningsfullhet med sitt liv i dagens samhälle och det kan man finna på många olika sätt. Jag har funnit det genom att gå inåt, pratat och dividerat med mig själv, ett pågående samtal där motgång och medgång tillhör och ingår i livet. Jag tar då en sak i taget och funderar på hur det ska hanteras för att gå vidare. Som man säger, det är inte hur man har det, utan om hur man tar det.

Ha en skön lördag!🌞❤️

Vitvargen

@TemporaryPurposa, vår2022 skriver väldigt bra om detta med upplevelser av lycka, nöjdhet och i förlängningen ideal vi strävar efter vare sig vi är medvetna om det eller inte. Finns även ideal om "hur man ska känna" när man undan för undan slipper greppet som beroendet haft, allt är inte guld och gröna skogar som man kanske kan tro från glädjerusiga berättelser från en del - alla har sina bakgrunder och sina gamla sår att ta hand om, vissa värre än andra.

Jag gläds verkligen med dig att du känner att det går på rätt håll vad gäller alkoholen! Det jag skulle vilja ge dig som råd är att vara envis med din läkarkontakt, du har fått Naltrexon utskrivet och du måste lära dig mycket mer om hur detta är tänkt att fungera i detalj, tex hur du ska ta det om du vid något tillfälle ändå bestämmer dig för att dricka alkohol trots att det fortsätter göda din "alkoholsnubbe".

Det kan låta motsägelsefullt men det är inget verktyg för att kunna "dricka kontrollerat", det är en hjälp för alkoholavvänjning och grunden är fortsatt att fasa ut alkoholen som källa till lugn, nöjdhet och tillfredsställelse över tid via medvetna val du gör. Det mest effektiva är när Naltrexon kombineras med psykoterapeutiska metoder som det bör finnas hög kompetens av på en beroendemottagning.

Varmt lycka till och fortsätt läsa och skriv här ofta om du kan, det hjälper dig framåt!