Senaste kommentarerna i forumet

@Dragonfly hur går det?

@Mellanstor bra jobbat!

@mtb-cyklist Hej. Jag har haft en extremt tuff dag på jobbet idag, blev typ idiotförklarad mm... kl 17.30 när jag lämnade föll tanken direkt till att svänga inom bolaget. Jag gjorde inte det, åkte hem istället. Dag 7 snart avklarad. Tack för att du följde upp mig, jag uppskattar det.

Idag är det den sjunde maj, jag drack senast den tredje april, så 1 månad och 3 dagar idag 🌷
Jag mår fortfarande väldigt bra, sover bättre än på 10-12 år och har sparat ca 9600 kr på att inte gå till bolaget!
Inget sug, inga dåliga tankar. Bara positivt änsålänge!

Hoppas du som läser har det bra 🌷

@Vitvargen kloka ord, som jag vet och skulle själv söga till mågon annan, men,,,,

@Hanna0425 Hej du har rätt hon skulle stötta mig. ( hon tycker jag drivker för mycket & änndå vet hon inte allt)Men ännsålänge vill jag klars själv, eftersom då har kah ingey riktigt problem & det är det som håller på förändras nu, där för jag är här, dax erkänna sanningen för sig själv.

Tack för ditt stöd @Varafrisk ❤️ Jag tror verkligen det är det bästa valet för mig. Att äntligen få bli fri från ansvaret jag burit så länge jag kan minnas, det har jag längtat efter de senaste sex månaderna. Det känns nästan för bra för att vara sant, kan jag verkligen göra det här, kan jag få bli fri?🙏
Idag har jag sörjt, jag har verkligen varit ledsen för det hoppet om en mamma, de små, få ljusglimtar av vad det kunde ha varit. Fantasin om hur en hälsosam mor och dotter relation kunde sett ut, den kan aldrig bli sann, hoppet är svårt att stoppa men logiken säger nej, tänk om kommer men jag har tänkt så sedan jag var barn, ”tänk om hon slutar missbruka”.

Tänk va konstigt ändå att man kan fortsätta ha hopp genom hela livet, bevisen blir aldrig nog för hoppet ligger inte i bevisen, eller i faktan om hur det alltid sett ut, hoppet i mig är den lilla flickans hopp om att få ha sin mamma, de 5% av uppmärksamhet jag fick drev på hoppet, konstigt hur jag kunnat fortsätta hoppas. Det är så sorgligt men jag tillåter mig bara sörja lite då och då resten lever jag mitt liv och gör sådant jag tycker om för jag ska inte låta sorgen ta över så som relationen tagit över när ansvaret varit så stort att jag inte förstod att jag kunde backa.

Håller helt med Vitvargen om att det såklart finns mildare delar av spektrat. Vi vet ju så lite om hur ni har det och hur det är.
Min kille har ljugit om lite större saker, men då har det visat sig att det varit för att han tänkt att jag inte ska tycka om honom om jag får veta. Alltså en sårbarhet och ömtålighet i grunden. Och det kom vi vidare från efter att ha pratat om det. Då bad han iofs om förlåtelse för att han ljugit. Och sa att han var redo att ta eventuella konsekvenser.
Så det kan väl också ingå i en sund relation.
Det är svåra frågor, men ditt mående avgör skulle jag säga 🙏

Funderar på en grej. Jag får liksom en kick av att ta hand om hälsan ( jag är inte extrem) men medvetet välja käk som gör kroppen gott o håller magen mätt. ( slukar inte kvarg) vill jag ha en glass så väljer jag tillfället o det ska inte vara en magnumglass från ica utan en " fin" strut från ngt glassigt ställe. Då blir det mer sällan men jäklar vad gott. Lika dant med pizza. En oreganodoftande pizza var tredje månad är en njutning. Mat är kul o ger energi för mig.
Nu när jag har energi mest hela tiden testar jag nytt o frossar i bra råvaror så jag orkar mina träningspass o kan nå mitt mål. Målet är muskler och magrutor. ( jag gör aldrig ngt hskvdant...)
Ikväll blev det lax, broccolimos , en massa grönt till det. Stekte en extra lax så det blir en laxsallad imorgon med en dilligyoghurtsås.
Det känns som de där medvetna valen är en " självkram " på ngt vis.

@Ursus så fint och inspirerande! Heja dig!

@Vitvargen Tack för återkopplingen!
Jag förstod syftet på din kommentar angående mobilen och håller helt med dig.
Har även läst på om gaslighting och börjat känna igen vissa mönster.
Jag har flera problem att handskas med och har lagt en tidsgräns för detta.
Kommer det fortsätta utan förbättring då blir jag definitivt tvungen till att gå vidare i livet.
Tack igen för dina kommentarer!🤗

@november25, du skriver väldigt bra om detta svåra ämne, väldigt bra tips och jag förstår att det är svåra självupplevda saker du pratar om.

Till MarkSz: tolka inte det jag skriver om telefongrejerna som att jag misstror dina upplevelser av att hon döljer saker för dig och även ljuger om uppenbara saker som det där meddelandet du såg och som sedan försvann. Det jag vill ha sagt med detta är bara att telefoner i många fall ger helt onödiga friktionspunkter och avleder vår uppmärksamhet bort från närvaron i nuet, detta gäller oss alla. Man bör ha detta i bakhuvudet men lösningen är nog inte att bara köra mobilfritt och tro att allt blir bra bara av det.

November25 var inne på att det många gånger är en glidande skala, med "gaslighting" som extrempunkten där en person medvetet använder detta för att skapa fullständig kontroll över någon annan. Begreppet kommer från en klassisk film "Gasljus" (1944) som du kan se för en perfekt demonstration.

Mot den andra änden av skalan finns mer omedvetna mönster, tex att personen inte vill säga sanningen av rädsla för konsekvenser och därför lägger sig till med en vana att mörka, förvränga, bagatellisera, förneka händelser och vad som sagts. Detta är givetvis inte heller sunt och kommer i längden att bli ohållbart.

Men om det är detta som är problemet så kan det finnas en väg framåt om man kan få personen att öppna sig om vad det är som personen är rädd ska hända, och visa hur glad man blir av att få höra sanningen och uppmuntra detta i alla lägen. Att bestraffa och anklaga personen för vad som kan framstå som medvetna lögner kan få den motsatta effekten och förvärra situationen bortom räddning, dvs att enda alternativet är att skiljas åt.

Den enda som kan avgöra var på denna glidande skala du ser dig är du, jag vill bara ge dig litet självförtroende och kanske ett uns av hopp om en möjlig positiv utveckling. Att situationen är ohållbar är tydligt, du mår dåligt av dessa lögner och gräl och det behöver ske en förändring.

@november25 Tack för ditt svar!
Det du beskriver stämmer rätt bra överens med det som pågår.
Förskjuta ansvar, påstå att jag hallucinerar, att det jag såg inte existerade, etc.
Jag har börjat tvivla om jag verkligen sett det jag sett och det har jag gjort.
Men när jag ställer frågan varför hon inte kan erkänna, då får jag en utskällning om att jag har problem.
Vilket jag inte har.
Hennes svar är så bestämda och låter så övertygande att jag börjar misstänka att hon tror själv på det hon påstår och inte bara flyttar ansvar.
Det har du också rätt i att jag har svårt att lämna just nu. Men det är flera problem som hopar sig så jag överväger faktiskt det som alternativ.
Jag mår inte bra av allt detta.
Jag är rädd för att jag snart börjar tvivla på mig själv och tro att jag själv har problem.
För övrigt lever jag ett ordnat liv, har alltid haft fast arbete, god ekonomi egen bostad, dricker knappt, tränar, mån om mitt yttre och är aktiv.
Men för tillfället lever jag i en mardröm.

@Anna85 Något som jag tränat på är att låta partnern ta emot sina egna negativa konsekvenser av drickandet. Det är väldigt viktigt för att personen ska kunna förstå att den har ett problem.
Det befriar också dig från ansvaret att "fixa" allt.
Det kan vara att skjutsa personen när den är påverkad. Väcka honom i soffan och bädda ner honom när han är full. Hitta på ursäkter inför familj. Lindra skamkänslor hos den som dricker genom att trösta.
Och även detta att fungera som en spärr vid sociala sammankomster. För det hindrar honom att se att han inte kan kontrollera sitt drickande.
Låt honom göra det han gör och ta sina egna konsekvenser.
Så långt som du själv kan leva med det såklart. Det är svårt om personen riskerar att bli allvarligt skadad tex. Men alla konsekvenser som är otrevliga men inte livsfarliga är väldigt nyttiga och bra för din partner.
Kanske stannar du hemma nästa gång det blir middag, och låter honom dricka och göra bort sig?
Då kommer fler att reagera, och det väcker också tankar hos honom.
Var inte rädd för att andra ska se, det är inte din skuld och skam att bära🙏💕

@MarkSz Jag har erfarenhet. Två tidigare relationer (inte nuvarande).

Svår fråga. Om jag förstått det rätt är skuldförskjutning en psykisk process som den som utövar våldet har i sig, som flyttar skammen från den själv till den andre. Eftersom personen saknar förmåga att bära skam och skuld. Hur medvetet det är kanske är en glidande skala?

Vad gäller gaslighting typ "det är du som har alkoholproblem" kan det nog vara så att personen tror på det. Men lika gärna att det är något den bara tar till att säga. Personen har någon slags egen världsbild som den håller ihop i sitt eget huvud. När man är nära personen blir det ju svårt att hålla fast vid sin egen bild, eftersom det skapar konflik och förvirring i oss när världen inte stämmer.
Därför anpassar vi oss med tiden och håller med om det vi egentligen inte tror på.
Narcissister utövar ofta de här manipulativa metoderna.

Men egentligen är det inte viktigt exakt vad som är fel hos henne och vad man ska kalla det. Jag vet att man lätt fastnar helt i att försöka förstå vad som är fel hos den som utövar den här typen av våld. Det känns som om man måste förstå för att kunna bli fri på något vis.
Men det kanske du aldrig kommer att få svar på, för personen kommer att fortsätta att förneka och förskjuta. Så det rätta avslutet kommer aldrig.
Jag vet också att det är meningslöst att säga till dig i nuläget att du ska lämna.

Men nyckelfrågan i det hela är: Hur blir detta för dig? Vill du ha det såhär? (Oavsett varför hon gör det hon gör)
Försök att börja fokusera på det.
Försök vara i dina känslor. Skriv ner tre känslor du har, varje dag. Reflektera runt hur du vill att en nära relation ska vara. Och bara betrakta hur den är för dig just nu.
Det är en viktig process, för den leder en tillbaka till en själv och allt det man redan vet och känner.
Bra också att göra saker utanför relationen, träffa vänner, aktiviteter.

Du kan också läsa på om våldscirkeln. Den förklarar varför man blir så bunden i den destruktiva relationen. Som rör sig i en cykel som växlar mellan kärlek och våld, vilket gör att man blir psykologiskt beroende (ibland också fysiskt, över tid, av stresshormonerna i kroppen).

@Bubbelmorsan Jag har ingen direkt strategi för helgen. Skall bara bli skönt att inte vara bakfull. Det räcker för denna helgen iaf :) Skall på bio på söndag, Jag kollar till tråden nästa vecka och ser hur det går för alla :) Trevlig nykter helg :)

@Hanna0425, jag såg nu att jag inte var 100% tydlig i vad jag skrev ovan: "be frugan om hjälp".

Du har helt rätt i att det alltid är ett personligt ansvar man har, tex blir det helt fel om man sitter och fyllnar till för att "frugan inte gömt flaskorna tillräckligt bra"... dvs stödet får inte handla om att man blir övervakare eller behandlare åt den andre. Mer att hjälpa till att göra förutsättningarna så bra som möjligt för den som vill hålla sig borta från att hälla i sig etanol i tid och otid, av sin egen fria vilja.

Det är absolut ett stort beslut att träda fram och erkänna att man har ett alkoholproblem. När dessa magiska ord är sagda är tärningen kastad så att säga, processen är startad. Det fina är att man själv bestämmer utfallet med stöd av andra agenter, det är inte slumpen som bestämmer.

@Bubbelmorsan, Grattis till dina 200 dagar och 200 oköpta pavor bubbel! Vad bra att du gör riktigt vettiga saker för pengarna du sparar, precis som jag och frugan gör och ändå blir det en massa över till presenter till höger och vänster åt nära och kära. Rika som troll känner vi oss :-)

Någon som har erfarenhet av gaslighting?
Den som utövar det tror hen på sitt påstående att händelsen aldrig hänt eller ljuger/förnekar hen?
Är personen psykisk sjuk?

@hassel26 Jag kände EXAKT likadant med min partner (som också behöver dra ner på alkoholen). Förra sommaren tog jag äntligen upp ämnet och han har varit förstående och stöttande, även om han hade längre kvar till att inse att även han hade problem. Jag kom ganska snabbt fram till att detta "projekt" behövde vara mitt eget och ingenting gemensamt, men han har hängt på. Det hjälper att vi inte bor ihop :) Men det är också skönt att ha en allierad, jag är säker på att din fru skulle stötta dig till 100%.

@Mellanstor hoppas det gick bra att nå den 7:e dagen också?

@hassel26, berätta för din fru hur det ligger till. Finns inget att skämmas för, tvärtom finns väl inget starkare och manligare/kvinnligare än att vara 100% ärlig mot varandra i en relation. Med all säkerhet vet hon redan hur det ligger till och jag är övertygad att hon kommer att bli mycket glad att du ber henne om hjälp att uppnå dina mål vad gäller drickandet, för ditt och bådas bästa.

Jag och frugan var helt ärliga med varandra om det här, vi stöttade varandra att slopa alkohol på obestämd tid med början efter sommarsemestern förra året. Hon är min främsta allierade, och jag är hennes.

@Bubbelmorsan grattis och starkt jobbat! 🥳👍

@Mellanstor Tack! 🙏 Nu kör Vi vidare!,💪👍

@Åsa M Det svåra är att se honom som en alkoholist när han inte dricker varje dag. Min ursäkt är nog ändå att det hade varit enklare att lämna då, men vad vet jag...